Blogguppgift A

Blogguppgift A

Vi matas dagligen av nyheter och information från olika medier och informationen når oss snabbare än någonsin. I boken Kommunikation av André Jansson kan man läsa om Marshall McLuhan och hans teori från 60-talet om den globala byn. McLuhan beskrev en framtidssituation där världen, tack vare medier – främst TV och tidningar, skulle liknas en by. En by där alla länder var grannar och informationen mellan dem var lättillgänglig och nära. Han syftade då på att televisionen skulle sammanbinda dem. Frågan är om han förstod hur rätt han skulle få? Med alla dagens medier och kanaler kan vi ständigt hålla oss uppdaterade, vare sig vi vill eller inte, på vad som händer i alla världens hörn.

Genom medierna kan mottagaren befinna sig på flera ställen samtidigt. Man kan läsa om terrorhot i Thailand samtidigt som man tittar på ett nyhetsklipp från USA på Tv:n.
   Men vem bestämmer egentligen vad som är en viktig nyhet? Vilken nyhet som får vilken plats i medierna? Det finns olika kriterier när det gäller nyhetsvärdering i tidningsvärlden. I boken Börja skriva av Per Andersson-Ek m.fl. kan man läsa att minst en av punkterna är viktiga för att det ska vara en bra nyhet, men gärna flera:

•     Det du själv reagerar på
•         Det ska beröra många
•         Någonting som inträffat i spridningsområdet
•         En egen nyhet
•         Någonting aktuellt
•         En verklig nyhet
•         Stämmer överens med tidningens regler och policy
•         Nyheter om en känd person
•         Någonting som är överraskande
•         Brott och olyckor

I boken Massmedier - Press, radio och tv i den digitala tidsåldern av Stig Hadenius m.fl. kan man läsa om s.k. gatekeepers som finns på en tidningsredaktion.. Det är en person som sållar bland alla nyheter som kommer in från olika nyhetsbyråer, egna nyheter och lokala tips.

Det är bara en väldigt liten del av alla nyheter som kommer in till en nyhetsbyrå eller en tidning som utnyttjas. Det var en amerikansk psykolog, Kurt Lewin, som skapade uttrycket Gatekeeper. Många gånger avgörs valet av nyheter genom vilken målgrupp mediet har, företagspolicy och journalisterna. På en nättidning kan betydligt fler nyheter publiceras på grund av att det inte finns ett bestämt antal sidor som man måste hålla sig inom.

En nyhet som fått väldigt stor kraft och utrymme i våra svenska medier (jag har kikat på SvD, DN och Aftonbladet) var när statsministern, Fredrik Reinfeldt, kom med ett förslag i förra veckan att Sverige skulle höja pensionsåldern från 65 till 75år. Anledningen är att vi får en allt äldre befolkning vilket resulterar i att våra pensioner inte kommer räcka långt i framtiden. Han menar att en lösning skulle vara att en person inte behåller samma yrke som han/hon valde när denne gick ur skolan utan att man senare i livet byter karriär för att kunna arbeta längre. En 50 årig människa orkar inte göra samma arbete som denne gjorde vid 20 års ålder.

Här visar medierna sin makt genom att vinkla nyheten. De har valt att vinkla statsministerns förslag från att ”vissa kanske kan jobba tills de är 75 år” till ”Alla ska jobba tills de är 75 år.” När man läser i medierna kan man få känslan av att detta är någonting som redan är bestämt.
Detta orsakade ramaskri hos svenska folket och det blev en het debatt på alla medier.

Men jag kan tänka mig att kvällstidningarna jublade! Detta om något säljer lösnummer!

Statsministerns uttalande är en nyhet som innehåller flera punkter på nyhetsvärderingslistan. Det är en nyhet som berör alla, som man reagerar på, någonting som är aktuellt och det är nyheter om en känd person.

Whitney Houstons död den 12 februari har även varit en stor nyhet runt om i hela världen. På t.ex. SvD:s webbplats publicerades 9 (!) artiklar om hennes död under första dygnet. Hennes död var på kvällspressens (Aftonbladet och Expressen) förstasidor i flera dagar. Anledningen till att det blev en så stor nyhet är även här på grund av att man kan bocka av flera punkter på nyhetsvärderingslistan.

Hon var en känd person, hennes död var en olycka, det var överraskande och berörde många. Hon var under många år en folkkär artist som fick sitt riktigt stora genombrott i filmen Bodyguard. Dessvärre hamnade hon i ett narkotika- och alkoholberoende och förlorade på så sätt sin stjärnglans och sina fans. Här skulle man nog kunna tillämpa teorin Uses and gratifications. Teorin handlar om vad mottagaren gör med medierna. Här är syftet oftast att man använder medierna för att tillfredsställa vissa behov av t.ex. underhållning, information, social tillhörighet och självbekräftelse. Även under hennes år som missbrukare har medierna gottat sig i hennes tragiska liv och vi som mottagare har utan problem svalt allt vi läst och hört med hull och hår. Mestadels för att tillfredsställa våra behov av underhållning och information. En fråga jag ofta ställer mig är, vart drar man som journalist gränsen över vad som är till för allmänhetens ögon och öron? Behöver vi verkligen veta allt? Jag anser att det var väldigt tragiskt att hon gick bort, endast 48 år gammal, men det finns viktigare nyheter att informera om med tanke på all svält, krig och fattigdom som pågår dagligen.