Blogguppgift A
Vi matas dagligen av nyheter och information från olika medier och informationen når oss snabbare än någonsin. I boken Kommunikation av André Jansson kan man läsa om Marshall McLuhan och hans teori från 60-talet om den globala byn. McLuhan beskrev en framtidssituation där världen, tack vare medier – främst TV och tidningar, skulle liknas en by. En by där alla länder var grannar och informationen mellan dem var lättillgänglig och nära. Han syftade då på att televisionen skulle sammanbinda dem. Frågan är om han förstod hur rätt han skulle få? Med alla dagens medier och kanaler kan vi ständigt hålla oss uppdaterade, vare sig vi vill eller inte, på vad som händer i alla världens hörn.
Vi matas dagligen av nyheter och information från olika medier och informationen når oss snabbare än någonsin. I boken Kommunikation av André Jansson kan man läsa om Marshall McLuhan och hans teori från 60-talet om den globala byn. McLuhan beskrev en framtidssituation där världen, tack vare medier – främst TV och tidningar, skulle liknas en by. En by där alla länder var grannar och informationen mellan dem var lättillgänglig och nära. Han syftade då på att televisionen skulle sammanbinda dem. Frågan är om han förstod hur rätt han skulle få? Med alla dagens medier och kanaler kan vi ständigt hålla oss uppdaterade, vare sig vi vill eller inte, på vad som händer i alla världens hörn.
Genom medierna kan mottagaren befinna sig på flera ställen samtidigt. Man kan
läsa om terrorhot i Thailand samtidigt som man tittar på ett nyhetsklipp från
USA på Tv:n.
Men vem bestämmer egentligen vad som är en viktig nyhet? Vilken nyhet som får vilken plats i medierna? Det finns olika kriterier när det gäller nyhetsvärdering i tidningsvärlden. I boken Börja skriva av Per Andersson-Ek m.fl. kan man läsa att minst en av punkterna är viktiga för att det ska vara en bra nyhet, men gärna flera:
Men vem bestämmer egentligen vad som är en viktig nyhet? Vilken nyhet som får vilken plats i medierna? Det finns olika kriterier när det gäller nyhetsvärdering i tidningsvärlden. I boken Börja skriva av Per Andersson-Ek m.fl. kan man läsa att minst en av punkterna är viktiga för att det ska vara en bra nyhet, men gärna flera:
- Det du själv reagerar på
- Det ska beröra många
- Någonting som inträffat i spridningsområdet
- En egen nyhet
- Någonting aktuellt
- En verklig nyhet
- Stämmer överens med tidningens regler och policy
- Nyheter om en känd person
- Någonting som är överraskande
- Brott och olyckor
I boken Massmedier - Press, radio och tv i den digitala tidsåldern av Stig Hadenius m.fl. kan man läsa om s.k. gatekeepers som finns på en tidningsredaktion.. Det är
en person som sållar bland alla nyheter som kommer in från olika nyhetsbyråer, egna
nyheter och lokala tips.
Det är bara en väldigt liten del av alla nyheter som kommer
in till en nyhetsbyrå eller en tidning som utnyttjas. Det var en amerikansk
psykolog, Kurt Lewin, som skapade uttrycket Gatekeeper.
Många gånger avgörs valet av nyheter genom vilken målgrupp mediet har,
företagspolicy och journalisterna. På en nättidning kan betydligt fler nyheter publiceras
på grund av att det inte finns ett bestämt antal sidor som man måste hålla sig
inom.
En nyhet som fått väldigt stor kraft och utrymme i våra svenska
medier (jag har kikat på SvD, DN och Aftonbladet) var när statsministern,
Fredrik Reinfeldt, kom med ett förslag i förra veckan att Sverige skulle höja
pensionsåldern från 65 till 75år. Anledningen är att vi får en allt äldre
befolkning vilket resulterar i att våra pensioner inte kommer räcka långt i
framtiden. Han menar att en lösning skulle vara att en person inte behåller
samma yrke som han/hon valde när denne gick ur skolan utan att man senare i
livet byter karriär för att kunna arbeta längre. En 50 årig människa orkar inte
göra samma arbete som denne gjorde vid 20 års ålder.
Här visar medierna sin makt genom att vinkla nyheten. De har
valt att vinkla statsministerns förslag från att ”vissa kanske kan jobba
tills de är 75 år” till ”Alla ska jobba tills de är 75 år.” När man
läser i medierna kan man få känslan av att detta är någonting som redan är
bestämt.
Detta orsakade ramaskri hos svenska folket och det blev en het debatt på alla medier.
Detta orsakade ramaskri hos svenska folket och det blev en het debatt på alla medier.
Men jag kan tänka mig att kvällstidningarna jublade! Detta om
något säljer lösnummer!
Statsministerns uttalande är en nyhet som innehåller flera
punkter på nyhetsvärderingslistan. Det är en nyhet som berör alla, som man
reagerar på, någonting som är aktuellt och det är nyheter om en känd person.
Whitney Houstons död den 12 februari har även varit en stor
nyhet runt om i hela världen. På t.ex. SvD:s webbplats publicerades 9 (!)
artiklar om hennes död under första dygnet. Hennes död var på kvällspressens
(Aftonbladet och Expressen) förstasidor i flera dagar. Anledningen till att det
blev en så stor nyhet är även här på grund av att man kan bocka av flera
punkter på nyhetsvärderingslistan.
Hon var en känd person, hennes död var en olycka, det var
överraskande och berörde många. Hon var under många år en folkkär artist som
fick sitt riktigt stora genombrott i filmen Bodyguard.
Dessvärre hamnade hon i ett narkotika- och alkoholberoende och förlorade på
så sätt sin stjärnglans och sina fans. Här skulle man nog kunna tillämpa teorin
Uses and gratifications. Teorin handlar om vad mottagaren gör med medierna. Här
är syftet oftast att man använder medierna för att tillfredsställa vissa behov
av t.ex. underhållning, information, social tillhörighet och självbekräftelse. Även
under hennes år som missbrukare har medierna gottat sig i hennes tragiska liv
och vi som mottagare har utan problem svalt allt vi läst och hört med hull och
hår. Mestadels för att tillfredsställa våra behov av underhållning och
information. En fråga jag ofta ställer mig är, vart drar man som journalist
gränsen över vad som är till för allmänhetens ögon och öron? Behöver vi
verkligen veta allt? Jag anser att det var väldigt tragiskt att hon gick bort,
endast 48 år gammal, men det finns viktigare nyheter att informera om med tanke
på all svält, krig och fattigdom som pågår dagligen.
Jag håller med dig Camilla om att nyhetsvärderingen, eller snarare prioriteringen, inte alltid är vad den bör vara. Radioprogrammet Filosofiska rummet (P1) tar i ett lite äldre avsnitt upp hur hela vår verklighetsuppfattning styrs av de olika medierna. Det är som trädet som faller i skogen. Var det ingen som hörde - lät det då? Likadant är det med nyheter. Det inga medier behagar tala om för oss har i vår verklighetsuppfattning aldrig hänt. Och vad vi får veta, när vi får veta det, och hur vi får veta det kan tyckas helt upp till medierna.
SvaraRaderaMen faktum är att (nästan) alla tidningar är företag som drivs med vinstsyfte. Det vore meningslöst att försöka pracka på massorna information som de inte är mottagliga för. Då skulle tidningarna inte sälja något. Att skvallertidningar som brittiska "The Sun" läses i betydligt bredare utsträckning än "seriösa" dagstidningar säger något ledsamt om oss läsares nyhetsprioriteringar. Men när siffrorna talar för sig själva är det inte konstigt att fler och fler av de fortfarande "seriösa" tidningarna går samma tabloidisering till mötes. Tillgång och efterfrågan råder överallt.
Det är således lika mycket läsarnas ansvar som mediernas att se till att det blir "rätt" nyheter. (precis som du skriver i din kommentar). Vad som däremot är en god nyhet är det ofantliga mediautbudet. Än finns det folk som efterfrågar en hög kvalité på nyhetsrapporteringen, och som vänder sig till medier som kan erbjuda detta. Jag tror det är viktigt att göra aktiva val, och inte "nöja" sig med vad den lokala/regionala eller till och de stora, nationella tidningarna har att erbjuda. Att konstatera att nyhetsprioriteringen ständigt blir mer galen, att klaga över det, men att fortsätta läsa, är onödig uppmuntran. Bättre är det att uppmuntra de medier som faktiskt ger en vad man vill ha - även om man får ta en omväg dit - så att dessa kan få leva kvar, växa sig större, och i sin tur omvända trenden. (det finns alltid någon som hörde det där trädet falla).
Hej Camilla!
SvaraRaderaVerkligen intressanta tankar! För det första fascineras jag av din (McLuhans) beskrivning av jorden som en enda stor värld av kommunikation, där media spelar rollen som budbärare. Det är otroligt att dessa tankar började gro under 60-talet, som du säger, undrar om han förstod hur rätt han skulle få?
De exempel du har valt, Reinfeldt och Houston, och de ifrågasättanden du gör är högst relevanta och väcker många tankegångar. Varför en viss vinkel väljs och varför en sångerskas död hamnar högre upp än t ex krig, tycker jag gör en utmärkt poäng. Det visar hur stor makt media faktiskt har för vår verklighetsuppfattning. De bidrar till att forma vår omvärld på ett sätt som jag tror vi borde bli mer medvetna om (denna övning tycker jag dock tog oss en bra bit på väg).
Sedan finns det också som Bengt Johansson skriver en skillnad mellan tidning och tidning. Kvällstidningarna som måste sälja lösnummer och locka läsare på ett helt annat sätt än morgontidningarna. Samma sak får även numera gälla webben, där det i det extremt stora informationsflödet gäller att skrika högst och synas mest. Tyvärr tror jag risken finns att det leder till allt fler ”olyckliga” vinklingar och ”tveksamma” nyhetsvärderingar.
Som du skriver uppfyller båda dina nyheter krav på vad som gör en nyhet till en nyhet. De väcker intresse, de berör många, vi känner oss känslomässigt engagerade. Den ”etisk-moraliska” aspekten kommer lite i andra hand, vi tycker att flera döda i Indien borde lyftas högre än Houstons död, men ändå faller vi för de stora rubrikerna på förstasidan. De som andra valt ut åt oss.
Behöver vi verkligen veta allt? Jag tycker att din fråga är klockren. Svaret är komplicerat, om det ens finns något. Vår omvärld formas mer än vi tror baserat på vad andra ansett viktigt, medvetenhet kan föra oss en bit längre på väg.
Tack för en fin text!
Vad jag förstår har aldrig Fredrik Reinfeldt sagt att pensionsåldern ska höjas till 75 år. Han pekade dock på de problem som vi har med en åldrande befolkning, där snart hälften av svenskarna kommer att uppnå en ålder på 100 år. Det kostar pengar. Hur ska vi få råd med pensioner och omsorg? Han ville väcka debatt och slängde ut en brandfackla. Men vad jag kunnat höra av hans uttalanden säger han aldrig att pensionsåldern ska höjas till 75 år. Men det var det som medier basunerade ut. Förenklad nyhetsvärdering, skulle jag vilja kalla det för.
SvaraRaderaJag saknar lite referenser till kurslitteraturen.
Gary